Det som särskilt imponerar i romanen Austrougarski tunel [Den österrikisk-ungerska tunneln] är berättarförmågan – författaren väver berättelsen perfekt och introducerar dramaturgiska och poetiska ögonblick i den. Det är också själva romanens struktur, uppbyggd från tre grenar – handlingen i romanen, som är ett krigstidsdrama av huvudpersonen, den dramaturgiska, som för in minnen från den krigstida ”parallella världen” i handlingen, och den poetisk-etiska inslag som svämmar över det djupaste lagret av romanen.
Få författare lyckas berätta krigsdramat, det i själva kriget och privata och intima konflikter, på ett så originellt och passionerat sätt. Trots allt detta missar inte författaren möjligheten att uttrycka attityder som andas moral, humanism, djup respekt för människan och alla varelser…
Romanen ”Dystopia Now”, som använder exemplet med en liten stad, en kärlek och en ungdom som går under i ett liderligt krigsparti, lyckas sätta en kontrapunkt, med romanberättelsen som ligger närmast beskrivningen som kallas ”svart humor”. Eller som författaren skriver: ”Humor (är) vägen till frihet, eftersom den å ena sidan låter dig ge människor skratt, och å andra sidan belönar den dig med mänskligt skratt… Genom att skratta åt orättvisa, barbari och våld, genom att skratta åt dem som fruktar oss, och därmed åt rädslan som sådan, bevarar en person sin värdighet.”
Värdighet kontra förstörelse, det är den dolda ryggraden i romanen, med vilken författaren leder oss genom vår världs ruiner, förtvivlan och hopp!
[Keywords: Midhat Ajanović]
Recensioner
Det finns inga recensioner ännu.