Bekim Sejranović (1972–2020) var en norsk-bosnisk författare, litteraturkritiker, översättare

Av: Svein Mønnesland

Bakgrund

Bekim Sejranović föddes i Brčko, Bosnien och Hercegovina (Jugoslavien), 30 april 1972. Brčko ligger vid floden Sava, och hans far var kapten på flodbåtar. Från 1985 bodde han ett år i Bosanska Gradiška, därefter i Bakar nära Rijeka (Kroatien). I Rijeka avslutade han sjömansskola och studerade kroatisk litteratur på lärarhögskolan, men eftersom han inte hade kroatiskt medborgarskap kunde han inte avsluta sina studier. 1993 kom han som flykting till Norge och 1999 tog han examen i bosniska-kroatiska-serbiska vid Universitetet i Oslo. Hans huvuduppsats, Modernizam u romanu ’Isušena kaljuža’ Janka Polića Kamova (’Modernism i Janko Polić Kamovs roman’) publicerades i bokform i Kroatien 2001. Från 2000 arbetade han som tolk och översättare och vikarierade som föreläsare vid Universitetet i Oslo. Sejranović har översatt ett antal böcker från norska av Ingvar Ambjørnsen, Jostein Gaarder och Frode Grytten. Han har också översatt en antologi med norska noveller, Veliki pusti krajolik (Ett stort tomt landskap). På senare år växlade han mellan att bo i Norge, Bosnien och Kroatien. Han dog plötsligt den 21 maj 2020.

Bekim Sejranović (Foto: Magazin Plus)
Bekim Sejranović (Foto: Magazin Plus)

Litterär verksamhet

Bekim Sejranović har publicerat prosa i flera tidskrifter i Kroatien, såsom Nacional, Quorum och Rival, och i tidningen Bosanska pošta i Norge. Han har utgivit totalt sex böcker. Han debuterade 2002 med novellsamlingen Fasung (Stryk). Den fick mestadels bra kritik, även om den var experimentell. Redan här är temat författarens förändrade liv i olika länder och miljöer. Den första romanen var Nigdje, niotkuda (På väg till ingenstans, Zagreb, 2008), som märktes i hela språkområdet. Det är en avslöjande skildring av huvudpersonens liv, från barndomen i Bosnien till flyktinglivet i Norge. Romanens huvudperson är olycklig och ensam, och i sin sökande på identitet finner han tillflykt i alkohol, droger och sex. Romanen handlar också om krigets absurditet och korrupta politiker och byråkrater. Nästa roman Ljepši kraj (Ett bättre slut, Sarajevo, 2010), är en slags fortsättning från den föregående. Tidevarv är mer koncentrerad, huvudpersonen sitter i farfars timmerstuga i Bosnien och tänker tillbaka på sitt förhållande till sin tidigare norska fru. Åtgärden sker således på två nivåer, i Bosnien och Norge. Boken fick lysande mottagning. Nästa utgåva var romanen Sandale (Sandals, Zagreb, 2013), en bearbetning av några noveller från debutsamlingen Fasung, med ett liknande tema som i de andra romanerna, en huvudperson som hela tiden vandrar och söker efter mening i livet.

Bekim Sejranović (Foto: Ranko Šuvar/Hanza Media)
Bekim Sejranović (Foto: Ranko Šuvar/Hanza Media)

I 2015 utgav Bekim Sejranović en roman skriven på norska, Din sønn, Huckleberry Finn, helt inspirerad av Mark Twain. Författaren säger i en intervju: ”Alla mina böcker är fulla av resor. Livet är en resa. Därför är det aldrig brådskande för mig att komma fram till en plats. Resan är ett mål i sig själv.” I 2017 publicerade han en bok i dagbokform, Dnevnik jednog nomada (En nomads dagbok). En kritiker skrev om detta: ”Han blandar alltid fiktion och fakta. Sejranović, som få andra författare, är självförstörande och hänsynslös mot sin huvudperson, som vi alltid läser som om han själv var.” En båttur längs Donau med ett par vänner förvandlades till en dokumentär med titeln From Tokyo to the Morava river vid Moku Teraoka.

Bekim Sejranović (Facebook)
Bekim Sejranović (Facebook)

Sejranović har fått flera litterära priser. Romanen Nigdje, niotkuda vann 2009 priset för årets bästa roman i bosniska, kroatiska och serbiska, Meša Selimović-priset. Sejranović anses av litteraturhistorikern Muratspahić vara den främsta bland de många emigrantförfattarna från Bosnien och Hercegovina i Skandinavien. ”Utöver den ursprungliga litterära stilen hanterar han frågor som är av avgörande intresse för den moderna människan, till exempel frågor om identitet, exil, flerspråkighet, migration och livets mening i virveln av krav i dagens samhälle.”

Översättning från norska av: Haris Tucaković

Litteratur

  • Izet Muratspahić, Književnost bosanskohercegovačke dijaspore u Skandinaviji, Stockholm: Temsy of Sweden AB, 2019, s. 428–438.
  • Bekim Sejranović, På vei til ingensteds. Oversatt av Jon Kværne. Oslo: Bokvennen, 2011.
  • Bekim Sejranović, En bedre slutt. Oversatt av Jon Kværne. Oslo: Bokvennen, 2013.
  • Bekim Sejranović, Din sønn, Huckleberry Finn. Oslo: Bokvennen, 2015.

Källa

Lana Bastašić fick Europeiska unionens litteraturpris

23 maj, 2020

Specialsamlingar av Nationella och universitetsbiblioteket i Bosnien och Hercegovina har förklarats som nationellt monument

23 maj, 2020

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *